|
|
|
|
Detta är min bikt...
|  | | |
|
 |  | Årstid - Sommar, alla andra suger. | | Bok - Jonas Karlsson "Den perfekte vännen" | | Album - Band Of Horses "Infinite Arms" lyser än. | | Singel - Robyn "Dancing On My Own". | | TV - Dexter, Lost och In Treatment ger hjärtklappning. | | Bio - "Greenberg" av Noah Baumbach | | DVD - "Up In The Air" av Jason Reitman | |
| |
| |
...dessa är mina mörkaste musikaliska hemligheter, det som finns under fernissan av musikjournalistisk korrekthet och stiliserad designad skivsamling. Detta är krönikan om min djupa kärlek till marshmallowmjuk hårdrock och FM-rock från 80-talet.
Jag skrev en krönika för något år sedan om guilty pleasures och koketterandet med "dålig" musiksmak - att det helt plötsligt var okej att lyssna på soppig Trackspop från 80-talet bara man gjorde på rätt klubb och hade en avvaktande inställning till eländet - att man står och diggar som fan men skriker åt sin polare att "egentligen är Toto skit".
Jag dömer ingen. Att ge sig hän till musik är positivt även om det sker under påklistrat ironiska former. Och vem har inte sina guilty pleasures? Jag har dem definitivt och har under de senaste åren kapitulerat inför dem. Skivor jag en gång i tiden har gjort mig av med på grund av att de inte passade in i min medvetna pop- och rockkonnässörtunga skivsamling skaffar jag nu nya exemplar av och det är väl en blandning av nostalgi och en genuin kärlek till den här musiken som är drivkraften.
Nostalgi har ju onekligen med saken att göra. Nostalgi och ålder. För mina guilty pleasures är helt enkelt den mjuka hårdrock jag lyssnade på i skarven barndom/tonår. Detta är i sig själv en intressant dimension som inte är helt ovanlig. Skitstöveln Albert Goldman skriver i sin karaktärsslaktande biografi om Elvis Presley att Elvis mot slutet av sitt liv bara lyssnade på den blues, gospel och country som han gillade i sin barndom och jag tror det är lätt hänt att man hamnar där. Elvis dog vid 42 års ålder och jag närmar mig 40 med stormsteg. Jag lyssnade inte på deltablues och gospel när jag var tretton och jag har definitivt tänkt leva längre än Kungen men annars har vi det gemensamt att vi söker oss tillbaka.
Samtidigt som beteendet att springa omkring och köpa gammal vinyl med Rainbow (de mjuka åren), Night Ranger och Bon Jovi kan sägas gränsa till svår regression är det även ett tecken på mognad - mitt 24-åriga jag hade inte kunnat ha dessa skivor tillsammans med nyinköpta, hippa Suede- och Massive Attack-alster. Jo, så eländigt poserande och trendskadad har jag varit...
Men nu vältrar jag mig i mina guilty pleasures och älskar varje sekund. Fördelarna med att ha detta förhållande till snällrock är att vinylen kostar småpengar jämfört med att samla på sig gammal metal av den hårdare skolan. Ja, fördelarna är för övrigt många - dessa skivor är fulla av klassiskt sångskrivande som går ut på att på tre minuter och helst redan med första refrängen fånga så många skivköpare som möjligt, här finns inga introverta egenheter som antikommersialism och konstnärsambitioner. Istället finns ett överdrivet användande av rimmet "fire" och "desire" och djupsinnigheter som "who knows where the cold wind blows, I ask my friends but nobody knows" och "my life's been such a whirlwind since I saw you, I've been running around in circles in my mind" och det ena fläskiga gitarrsolot efter det andra. Ger man sig dessutom tid att leta videos på YouTube blir ju underhållningsvärdet i princip oändligt.
Jag har som sagt kapitulerat inför kraften i mesig radiorock. Det är alltså som Rainbow deklarerar - "I surrender, I surrender, I'm giving up the role of pretender". Nu återstår att leta efter ett par såna där röda brallor med dragkedjor framme på låren som sångaren i Survivor hade. Och förresten - Bob Dylan rimmar också "fire" på "desire"...
Här har ni några av höjdarna. Se även medföljande Spotifylista
http://open.spotify.com/user/musiklandet/playlist/6gsMZvFkLX43OULTcTR5D7):
Night Ranger "Sister Christian"
Triumph "Somebody's Out There"
Aldo Nova "Tonite"
Rainbow "Can't Let You Go"
Survivor "I Can't Hold Back"
Foreigner "That Was Yesterday"
Whitesnake "Love Ain't No Stranger"
Bon Jovi "Runaway"
Magnum "Just Like An Arrow"
King Kobra "Hunger"
REO Speedwagon "Can't Fight This Feeling"
Def Leppard "Photograph"
Asia "Heat Of The Moment"
Quiet Riot "Metal Health (Bang Your Head)"
Y&T "Summertime Girls"
Heart "If Looks Could Kill"
Ratt "Sound And Round"
Balance "In For The Count"
Gary Moore "Empty Rooms" |
|
 |
  Niclas Gustafsson 2010-07-16 |
|
 |
|
|
|
|