Du gamla du fria du somriga nord!
|  | | |
|
 |  | Min nyinskaffade vovve. Kan beskrivas som en ADHD- version av musse pigg kontra Alice Timander. |
 |  | Hultsfresfestivalen blev totalsågad i pressen. Så farligt var det inte. En av musiklandets utsände fick en knallrosa, zebrarandig cowboyhatt på huvudet, sedan var den saken (rå)biff. | |
| |
| |
Man har alltid spända förväntningar på precis allting när den regnfyllda svenska sommaren är här. Festivaler ska besökas, band ska kollas in, myggor utrotas på altanen. Men varför går vi inte bananas på vintern eller hösten?
Erkänn nu alla att det alltid kryllar av vackra människor när termometern ger oss det glada, plusgradiga beskedet. Ingen vet riktigt var de kommer ifrån, eller var de varit resten av året. Sommaren är lika mytomspunnen som area 51, om inte värre.
På standen eller den lokal badplatsen, finns de obligatoriska indelningarna/avdelningarna för vårat rödbrända, svenska släkte. Hamnar du fel i din hiphop-bikini hos hårdrockarmna med AC/DC i bergsprängaren, kan du regelrätt få på moppo, utan pardon.
R'n'B-folket (läs fjortisarna) håller helst låda lite lagom i skuggan, sneglandes på alla tatuerade kroppar tillhörandes rockarna. Om en barnfamilj inte kan detta med att urskilja "här-lägger-vi-ner-filten-koden" kan det gå riktigt illa. Speciellt om mamma Svensson inte packat ner öronproppar till sina små gryn.
Badliv ihop med musik är som piff och puff. De går hand i hand, sedan om man tycker om denna duo är ju diskuterbart. Men gilla läget gör man alltid iallafall.
Förra sommaren såg jag en medelålders gubbe med röd näsa gå runt flera kilometer klagandes hos allt där ljudnivån låg över 2 decibel. Han plöjde sig igenom en hel strand med andra ord, morrandes på allt från Lena Ph till Metallica.
Men att han själv hade 3 barn som löpte amok och skrek i högan sky tog han ingen större notis om.
För att överrösta hans småttingar höjde alla badgäster istället ljudet på sina bandspelare och mp3:or. Tänk er den kombinationen mellan sandkornen, och Snacka om dålig karma för stackars arga farbrorn. Och snacka om illasittande speedos som skar in i hans rumpa.
Jag avnjuter helst lite gammal hederlig Lundell (snälla slå mig inte nu) när det vankas midsommar eller altanmys. På stranden avnjuter jag gärna pudelrock eller så tunar jag in på Bandits radiostation. Flanerandes på stan vill mina öron smaka på något svenskt, typ glada Marit Bergman. Hon utlöser min shopping-gen på något märkligt vänster. Så jag skyller utan förbehåll på denna donna när visakortet klipps itu.
Att sommaren är kort, när det mesta regnar bort är vi brutalt ense om.
Är det därför vi pressar oss sönder och samman på beachen eller spontanbeställer resor till Gran Canaria, klagandes över att det inte finns svenskt kaffe på hotellet?
Varför är det sådan jäkt överallt?
Nej, jag ligger hellre på en öde brygga med tårna i minusvatten i oktober månad.
Då får jag åtminstonde inga arga gubbar efter mig när bergssprängaren klirrar fönster i sommarstugorna rumtomkring. |
|